ps. less på barn och arbetar som aupair
Ni hör ju själva att det inte är någon bra kombination. Men just idag har jag haft en groteskt låg dag. Jag vill inte tjoa "rrraaaawhh" och svischa med de förbaskade plast dinosaurierna i luften något mer. Jag är lite smått trött på att barnen inte har någon som helst verklighetsuppfattning, sympati eller respekt. Jobbigt också att de är egoister och kortsynta. Låter det lite hårt formulerat? Kanske. Eller så är det bara den råa sanningen.
Jag gräver ett hål för mig själv och hoppar nöjt ner i det. Ska börja fylla hålet med den uppgrävda jorden snart. För idag. Imorgon är en ny dag som min filosofiska far brukar predika. Lika sant som det är oundvikligt.
Malin har sprungit på intervjuer i olika delar av London hos olika familjer och fått erbjudande efter erbjudande vilket har triggat- likväl punkterat min egna entusiasm. Fan, jag har det fasligt bra där jag är - men kan jag få det ännu bättre? Fan, jag har det fasligt bra där jag är - vad tråkigt och...safe. Har märkt att rutiner och mönster har börjat formas. Jag gillar det inte.
Jag har utvecklats och ändrats och i ärlighetens namn blivit bortskämd sedan jag kommit hit. Jag är numera van vid att skapa nya bekanta varje helg, utforska nya ställen och sväva omkring på spännande nya platser/områden och byggnader. Jag suktar helt enkelt efter något nytt, fler bekanta och ny omgivning. Redan (eller bara just nu).
Jag vet att mönsterna och rutinerna kommer att rasera så fort solen och våren kommer kypandes. Då slipper jag ägna timmar åt diskussioner om klädval på morgonarna med Grace (varje-jäkla-dag) eller ägna timmar av dinosaurie-lek med Fred. I vår kan jag släppa barnen lösa i parkerna samtidigt som jag lapar sol på en bänk. Då ska jag skutta till skolan med barnen, inte rusa stressad med tusen väskor under ett paraply.
Jag har varnat er innan om min extrema fasa för höst och vinter. Det är ett under att jag klarat mig fram till halva januari tills mitt tydliga nerfall som fått utlopp idag.
I övermorgon kommer min syster, följt av sällskap de kommande dagarna av min pappa och farbror. Fotboll och konsert är redan bokat. Låter mer än lovande och kunde inte kommit mer lägligt. Sist men inte minst så ett STORT GRATTIS till Malin som flyttat till en ny familj idag. Best of luck. Älskar att jag fick ett sms där det stod "jag känner mig som en prinsessa"!
Jag gräver ett hål för mig själv och hoppar nöjt ner i det. Ska börja fylla hålet med den uppgrävda jorden snart. För idag. Imorgon är en ny dag som min filosofiska far brukar predika. Lika sant som det är oundvikligt.
Malin har sprungit på intervjuer i olika delar av London hos olika familjer och fått erbjudande efter erbjudande vilket har triggat- likväl punkterat min egna entusiasm. Fan, jag har det fasligt bra där jag är - men kan jag få det ännu bättre? Fan, jag har det fasligt bra där jag är - vad tråkigt och...safe. Har märkt att rutiner och mönster har börjat formas. Jag gillar det inte.
Jag har utvecklats och ändrats och i ärlighetens namn blivit bortskämd sedan jag kommit hit. Jag är numera van vid att skapa nya bekanta varje helg, utforska nya ställen och sväva omkring på spännande nya platser/områden och byggnader. Jag suktar helt enkelt efter något nytt, fler bekanta och ny omgivning. Redan (eller bara just nu).
Jag vet att mönsterna och rutinerna kommer att rasera så fort solen och våren kommer kypandes. Då slipper jag ägna timmar åt diskussioner om klädval på morgonarna med Grace (varje-jäkla-dag) eller ägna timmar av dinosaurie-lek med Fred. I vår kan jag släppa barnen lösa i parkerna samtidigt som jag lapar sol på en bänk. Då ska jag skutta till skolan med barnen, inte rusa stressad med tusen väskor under ett paraply.
Jag har varnat er innan om min extrema fasa för höst och vinter. Det är ett under att jag klarat mig fram till halva januari tills mitt tydliga nerfall som fått utlopp idag.
I övermorgon kommer min syster, följt av sällskap de kommande dagarna av min pappa och farbror. Fotboll och konsert är redan bokat. Låter mer än lovande och kunde inte kommit mer lägligt. Sist men inte minst så ett STORT GRATTIS till Malin som flyttat till en ny familj idag. Best of luck. Älskar att jag fick ett sms där det stod "jag känner mig som en prinsessa"!
Kommentarer
Postat av: Caroline Larsson
HAHAHA!
"Jag vill inte tjoa "rrraaaawhh" och svischa med de förbaskade plast dinosaurierna i luften något mer. Jag är lite smått trött på att barnen inte har någon som helst verklighetsuppfattning, sympati eller respekt. Jobbigt också att de är egoister och kortsynta."
Det gav mig ett gott skratt kan jag lova dig! Haha. Men darling, det är säkert ditt vinterhat som driver med dig :) Det kommer att gå över! Vi vet alla att du är på topp under alla dagar då solen visar sig :)
MISS YOU <3
Postat av: Mamma
Vilken tur att du har en Stokematch och en koncert att se fram emot då...om du fastnat i tristessen. Ha det så bra med Isabelle och gubbarna! Puss
Trackback
