Crime scen

Jag har tidigare skrivit ett inlägg rörade samma ämne; kriminaliteten i London. Nu har jag blivit med dragen ut på djupt vatten igen. Vid 14.00 tiden i torsdes, efter en natt hos Tove i Twickenham, började jag röra mig hemåt. I sällskap av Tove  så gick vi mot busshållsplatsen vid Toves hus. Max 1 minut hann vi vänta på bussen tills vi kom på att jag glömt lite kläder hemma hos Tove, så vi började traska tillbaka hem. Tvärs över vägen ropar en polis på cykel efter oss och frågar om vi känner till "den blå Fiaten"?. Näe, säger såklart vi, och traskar vidare. Vi hinner svänga runt hörnet tills polisen hunnit ifatt oss och ber att fråga prata med oss lite längre fram. Tydligen så hade 3 män i en blå Fiat åkt förbi oss 4 gånger på den knapp minuten vi hann vänta på bussen. "I dont want to scare you, but they will probably try to rob you". Vi blir varnade och ombedda att gå in i Toves hus och inte gå ut på minst 30 minuter, även att inte gå tillbaka till samma busshållsplats utan gå till en mer civiliserad lite längre fram. Polisen var noga med att påpeka att han inte hade varnat oss om han inte var säker på sin sak, för det sista han ville var att skrämma upp oss i onödan.


Endast 1 dag senare är jag på myskväll hemma hos Linn, då det plötsligt knackar på dörren. Utanför står grannen och berättar att de nyss varit med om ett inbrotts försök och rekomenderar oss att låsa alla våra dörrar. Under fredagskvällen då hela familjen var hemma hade de plötsligt hört bankade på ytterdörren. Utanför hade 5 män stått och försökt att bryta ner dörren. Lyckligtvis kom polisen snabbt nog för att rånarna inte skulle hinna ta sig in, men inte snabbt nog för att hinna fånga dem. Jag fick inte gå hem för Linns värdföräldrar den natten så jag sov där.
Är det inte lite knasigt att acceptera sånt här i ens vardag?

The Box

färdig och taggad i torsdes

I torsdes som tidigare nämnt så var det ytterligare en utgång som gällde. Först for jag mot Barnes för att avnjuta middag med härliga tjejer hos Lovisa. Senare framåt natten så fick vi äran att komma in på The Box. Förståeligt nog så får man inte ta foto där inne så jag bjuder på några halvdana webb-kamera bilder från innan nattens upptåg. Det var inte alls otippat skitkul och hysteriskt. Slocknade klockan 7, delandes på en soffa med typ 6 tjejer hemma hos Lovisa.

Jag vill vara i Sverige!

Ja, jag erkänner. Det värsta jag kan göra egentligen. Men jag upprepar min rubrik; Jag vill vara i Sverige! Tydligen så är det 30+ grader i skuggan i Stockholm idag? Sol- och sommardyrkare som jag är känner att jag "missar" sommarn genom att vara i London under Juni, Juli. Just nu är det mest regn i London, men även i varmare grader så är det värdelöst att vara här. Vart tar man vägen i storstad när det är 30+ grader?

Swedish night @ China White

China White dekorerad i svensk ära
Ordnat av denna Itanenska galningen som talar om sig själv i 3e person; Thiis iss Carlooo. Hysteriskt rolig
Proppat med snygga svenskar i vanlig ordning. (Jag lyckades inte fastna på en enda bild i onsdes, för ovanlighetens skull, så snodde dessa på fb)

Carlo fixade en hejdundrans avskeds fest för svenskarna på China white. Vi fick svenskt godis i mängder, dekorerad klubb, Make up store sminkning bara för att nämna lite. Vi var säkert 40 svenskar i samma sällskap. Roligast var att dansa runt med ballongerna tillsammans med Lisa, Tove & Ottilia. Stannade till småtimmarna och efter att åkt buss "inom"  High street Kensington med roligt sällskap hamnade jag i Toves säng vid 5-6 tiden. Måste inflika att jag hade 8 ballonger med mig hem. Party tjej?

Farväl

Tove, Katarina, Lisa, Alva, Jessika, Lovisa, Ellinor, Ottilia, Sofia, Ebba osv osv <3

I förgår var det skolavslutning på den Svenska skolan i London. Det resulterar i att typ alla mina polare åker hem inom denna veckan. Känns bra att vi haft 2 sjukt roliga utgångar i rad nu i onsdes och torsdes som avslut (skriver mer om dessa sen!). Roliga utgångar sammanfattar vår relation ganska så perfekt! Sköt om er tjejer och tack för vår tid.

Exakt ett år sedan

Studenten 2010

För exakt ett år sedan så spenderade jag dagen såhär. Försöker finna lite nostalgi-känslor men det går trögt. Min livs situation är väldigt annorlunda just nu. Och det känns lite som att då var då och nu är nu. Då var bra, nu är bra! All good helt enkelt. Vill gratulera mig själv på nytt igen också för min lyckade skolgång.

Saturday night out @ Club Cuckoo

Tove, konstiga jag, och Josefin.

I lördes, efter att krånglat och åkt vilse (jag får speeeeeel av att åka buss/tåg/tunnelbana i timmar varje dag) så kom jag fram till Claudia där jag blev bjuden på middag. Inte nog med att jag var oartig och typ kom 3 timmar försent (jag åkte buss...) jag kom bara och åt sen vände jag på klacken och hänkade med Tove & Ellionor till Cockoo. Konstigt återseende med den klubben efter att jag och Jenny hade en väldigt knäpp natt där. Lite besviken också då vi var menade att åka vidare till en öppning av Hugh Hefners nya Playboy klubb senare på natten (mest för att kändis-spana och för att öppningar är så exklusiva. Press osv). Mannen, myten, legenden, eller kanske ska säg mannen, äcklet, idioten var tillochmed på plats! Men av någon anledning så blev vi av med vårt bord där så vi stannade hela natten på Cockoo. Inte helt fel det heller.

No thumbs up at the moment

jag just nu

Brukar vanligtvis ha tummen vänd åt andra hållet.. men just nu så pekar den bestämt neråt. I'm not crying myself a river, jag önskar bara att tiden kunde gå snäppet snabbare så jag kan få påbörja mina kommande äventyr. Jag känner mig klar med London, väldigt väldigt mycket klar. Kollade nyss på "Pluras kök" där Jason aka 'Timbaktu' var gäst. Jason berättade om hans iaktagelser i storstäder; folk springer i rulltrappor. En snabbt analys av mig själv och visst tusan springer jag alltid i rulltrappan! Vad knäppt, eller hur? Det måste jag sluta med. För precis som Jason sa "rulltrappan rör ju på sig, det är ju bara att stå där och chilla!".
Bestämde för övrigt att detta var min sista vecka av slappe, på måndag börjar planeringen inför hösten på allvar!

SWEDISH HOUSE MAFIA

Jag hade kunnat göra en lång historia kort och nöjt mig med att skriva att det var STÖRT. Men jag tänker inte nöja mig med det. Därför kommer det en hel roman nu istället;
Linn (ytterligare en Linn) och Nathalie åkte dåraktigt ut till Alexandra palace klockan 11 kvällen INNAN spelningen och hade läger utanför entrén. Givetvis var det en av de kallaste dygnen och givetvis var de alla klädda i sparkdräckter.
Jättekanin aka Linn och Jättebebis aka Nathalie, tillsammans med Japan.

Inte nog med att de var utklädda till jättebebis och jättekanin så var de också 20 timmar tidiga till insläppet. Detta gav tjejerna (och senare även mig och Malin när vi kom och köade de sista 6 timmarna) massa uppmärksamhet och även ett rykte. Personal och turister kom titt som tätt för att se med egna ögon och för att prata med oss. Vi lyckades bli bästis med de flesta vakterna och personalen. Några åkte hem från deras arbetspass och hann komma tillbaka för att hälsa på oss nästa arbetspass. Bäst var att vi lyckades bli bästis och bundis med ordningschefen som hade hand om insläppet.. återkommer mer om det.
Bild 1. Hela gänget, först i kön (vi träffade sedan 2 engelska tjejer som köade de sista 2 timmarna med oss. Katy och Sas)! Bild 2. Jag och Malin försöker infinna någonslags värme i regn och blåsten.

Tillsist närmade sig klockan 9 och en lång kö började bildas. Vi stod längst fram med ett förväntansfullt pirr i magen. Speciellt jag och Malin då vi än inte hade våra biljetter (läs tidigare inlägg om detta djävulska krångel). Oroliga att vi ska ha köat i kylan i 6 timmar och sedan få krångel där inne och missta vår plats längst fram. Då tio minuter innan insläpp så efterlyser ordningschefen "de 2 tjejerna som än inte fått sina biljetter". Jag och Malin skuttar upp, ordningschefen öppnar gallret för oss och VI FÅR GÅ IN FÖRE ALLA ANDRA 10 400 PERS!!! Minns att jag och Malin skuttar runt utanför entén ett tag för att riktigt minnas hur 10 400 pers står med öppen mun och undrar vilka vi är.
Väl inne och med biljetter så rusar hela vår liga mot kö 2 som leder in mot salen där spelningen faktiskt ska äga rum. Snart öppnar de även de dörrarna och vi ser det enorma skynket som vi tidigare visste skulle finnas från att ha avundsjukt sett delar av spelningar på youtube. Sen står vi där, ALLRA LÄNGST FRAM PÅ EN SHM-SPELNING med gallret mot magen. Trycket ökar allt eftersom Tim Mason byts ut mot Alesso (pre-DJs). Måste inflika att vi får två handformade hjärtan av Tim och flertal blinkningar av Alsesso. (Och ja, med all säkerhet riktade mot oss, vi gav Tim våra hjärtan och han signerade tillbaka och ögonkontakt är svårt att missta)
Här spelar Alesso och vi kan fortfarande chilla (andas) och är inte heelt hysteriska

En kvart innan SHM intar scenen börjar trycket bli enormt och vi börjar fatta att vi faktiskt har 10 400 pers i ryggen som trycker oss mot ett galler.
Kolla in denna video på introt som någon från folkmassan spelat in, SWEDISH HOUSE MAFIA Denna killen som spelade in detta står kanske i mitten någonstans. Axwell, Angello och Ingrosso är ju skitsmå och för oss så stod de ju bara någon meter ifrån oss. Vi och han har alltså cirka 5000 pers mellan oss och ändå så är trycket där han står hur stort som helst. Jag minns ingenting av vad som visades på skynket på nerräkningen. Jag minns bara att jag stod med armbågarna mot höfterna och med ett stadigt grepp på gallret. Fullt koncentrerad på och andas. Försökte också mentalt förbereda mig för explotionen som väntade då skynket skulle falla. Och när det väl föll då! Då började festen och det var helt saaaaaaaaatans galet. Jag kunde inte röra mig men gjorde mitt allra bästa att göra det ändå. Jag stod jämte Malin och Katy och vi hade så himla kul! Under hela spelningen så skeppades det avsvimmade tjejer och personer med panikattacker fram för att lyftas ut av starka vakter. Sammanlagt så lyftes säkert 500-1000 personer ut ur den galna massan. Däribland även vår stackars Linn som fick en panikattack. Lika ofta som tjejer svimmade så bad jag om vatten av vakterna längst fram. Svetten rann och min hals fick ta mycket stryk efter allt skrik. Hällde alltid hälften av vattnet i halsen resten över mig. Den totala lycko-rusningen och adrenalinet flödade generöst och det är handen på hjärtat det mest maffiga jag varit med om.
SHM kollar ut över havet
Vi blev filmade och fotograferade under hela spelningen. Tillate bilderna är de ända jag lyckats hitta. Undrar vart filmerna kommer upp. (jag blev fotograferad och filmad i närbild av olika CREW personer ett flertal gånger)
De svenska killarna bakom oss hade med sig vår vackra Sverige flagga som vi sedan kastade upp mot killarna. Givetvis nådde den inte ända fram till dem (se deras enorma scen uppbyggnad på klippet). Men en utav filmarna hämtade den och sprang upp med den till Ingrosso. Vad mer kan jag säg än att det var mäktigt när SHM höll upp vår flagga mot publiken?
Titta noga så hittar ni mig. Tror fortfarande ni inte förstår trycket där framme
Det mest magiska var när grymma John Martin (sångaren från Miike Snow!!) kom ut och ställde sig mitt framför oss och sjöng "Save the world". Jag kan inte lyssna på den låten längre utan att vilja gråta. Mest för att jag minns hur farligt bra det var, lite för att jag längtar tillbaka till just de minuterna av magi.
Hemma klockan 5 på morgonen så låg jag i min säng och kunde trots utmattning inte somna. Jag låg som i extas med en bultande kropp. Jag hade blåa fötter för att de blivit stampade på, en svullen höft efter att jag i ett försök att hoppa blivit inputtad i gallret, en öm mage efter att gnuggats mot stängslet och två blodiga knän. Kinderna hettade efter eld explotionerna från scenen, försökte jag blunda så fladdrade konfettin och glittret från kanonerna längst fram framför ögonen på mig. Och i huvudet spelades "Save the world" med minnet av grymma John Martin ståendes rakt framför mig med SHM-grabbarna bakom honom. Där stod han och bad  oss "turn the crowd up now". Somsagt, magi.

Världen är liten

and its getting smaller

Where to begin?

Igårnatt var det SWEDISH HOUSE MAFIA. Jag vet inte riktigt hur jag kan berätta om det utan att råka skriva en roman på kuppen. Tror jag låter det stå blankt ett tag tills jag samlat mig (jag skakar fortfarande 10 timmar senare, att skriva detta inlägg är ett projekt). Jag/vi blev filmade och fotograferade konstant under spelningen så ska samla lite material sedan ska jag skriva ett maffigt inlägg. Nu ska jag bara försöka avgöra om jag nyss blivit misshandlad eller just varit på SHM spelning, jag tror både och.

Taggar till

I egengjort SHM-linne och Sverige naglar

Kan ju påpeka att jag är gaaanska så taggad för imorgon. ÄNTLIGEN är ett passade ord. Efter allt detta krångel med biljetterna så kan vi inget annat än hoppas att det löser sig imorgon. Bäst är nog att Malin flyger hit - så himla kul!

Med all säkerhet...

... så kan jag skriva att hösten 2011 kommer att bli bäst! Det är ballt att veta att oavsett vad vi ger oss in på så kommer det garanterat att bli en hit. Vi är så himla bra, och det syns!
Jag & världens bästa Jenny

Londonlife through a webcam

Häng, natt och dag i mitt rum
Mys med kidsen
Vänner, fest,fest och åter fest
Nyårs- middag och skumpa i min ensamhet
Vardag och ledighet
Bus
Tummen upp till omgivningen
Fix och trix och igen; fest
Vardag
Från september till ungefär nu.

May 2011

Hemma hos Linn igår innan The Box. I min fantastiska kjol som jag även hade på förfesten i lördes men bytte ut i sista sekund.

Igår hängde jag med Linn i vardaglig ordning. Bestämde oss för att checka The Box senare på natten. Herrejisses, det sjukaste stället jag varit på. Lets just put it like that.... DIT vill jag sannerligen igen. På tal om något helt annat så upplevde jag nyss mitt livs storm. I säkert förvar, tittandes ut genom fönstret tack och lov. Jag visste däremot att kidsen + Emily var på playball utomhus och sprang ner för att bemöta dem i dörren för att se hur blöta (och ner haglade) de var när de kom hem. Visst mötte jag blöta barn men också en mamma nära till tårar. Emily irriterad i ett hett bråk på telefon med Dominic. Jag, som egentligen inte jobbade tog genast kommandot och fick barnen ombytta, matade, tröstade (Grace var typ i chock) och huset städat. Emily mumlade tack 1 timme senare med mascara under ögonen. Så mycket jag förstod så verkar det som att köparen av huset (vi är i mitten av en flytt) har dragit sig ur..

Grace

Vanligtvis när mamman kommer hem från kontoret så rusar barnen mot dörren och berättar exakt det man inte vill att de ska berätta. "Mamma, jag trillade ner för trappan idag", "Mamma, jag satte tomat i halsen och kunde inte andas innan" eller "Mamma, jag frös på skolgården idag", osv osv. Jag undrar alltid varför de inte springer till dörren och berättar att jag exempelvis lekte kurragömma med dem i 1 timme, bjöd på picknick i parken eller höll dem uppochner tills de inte orkade skratta nåt mer. Men idag fick jag igen för all missad beröm.

Efter att Grace hade berättat för sin mamma att jag hade klämt henne jääääättehårt i armen (jag lyffte upp henne ur badet) så berättade hon om våra dans- och musikuppträdanden. Hennes mamma fiskade upp videokamera och allt. Så där stod Grace och vickade på höfterna och sjöng påhittade sånger om katter som leker med fjärilar... på stranden..med en elefant... ocksåååååå. Sen sjunger hon en låt med ett blygsamt leende riktat mot mig (notera att mamman fortfarande filmar!)

"I have an aupaiiiiiir. She has a lion necklace...her haiiir in a plait and she is very beautiful. She also has pink toenails and is very kind!!!"

Nästan så man tror att jag skrivit den själv.

Lördagsnatt





Johanna och jag 21 maj hemma hos mig

Sprang ut på äventyr igår. Vi hade ihållande oflyt hela kvällen, men det var ganska bra ändå! I skrivande strund så ligger Linn och en chipspåse i min säng och här ligger vi ett tag till tills vi ska ut på aupair picknick och diverse.

Spex Josefin


Army fest mitt ute i ingenstans. Evelina bakom allt mitt hår är så himla rolig

Runt 14 år klädd i vita kläder i en svinstia på midsommar

På cykelsemester i Danmark, magi med sjöogräs

Halloween, ensam häxa i skogen..

På klubb i London med tjejerna, nyss 18 år fyllda. Vet inte vad det är för markerad kille jag och Caroline hängde med

Minns att jag skulle visa någon hur jag kunde efterlikna läsk-flaskan...

Den knäppaste modevisningen någonsin. Jag ser ut som Willy Wonka och jag kan inte sluta skratta åt Noeline

Hippie förfest

Världens bästa skolfoto

Det roligaste med den bilden är inte Barbarn utan att Malin står och posar som om hon står med sin pojkvän

I förrgår när jag letade bilder att skicka in till en casting för den globala reklam-inspelningen för FIFA 12 så slog det mig att jag näst intill bara har en massa spexiga/spårade bilder. Eftersom jag inte har någon kamera så tänkte jag dela med mig av några otroligt gamla (mellan 2006-2009) jag hittat på facebook.

Förbannad

Jag har längtat i 6 j*vla månader på denna konserten och nu är biljetterna borta?!?! Jag fattar ingenting. Malin flyttade så vi var tvugna att address ändra och nu är det kört? jag är så aaaaaaaaaaaarg

Min helg

Kan sammanfattas som en riktigt riktigt bra sådan! Daddy och hans bästis (och tvilling?) på besök. Hängde med grabbarna och de skuttade som på moln. Som 5-åringar på julafton vistades de utanför Wembley stadium, och pratade med andra Stoke-fanatiker och Stoke-kändisar. De fick även förmedla och berätta om deras kärlek på Radio Stoke.
Sen har jag hängt på HOUSE&GARDEN event och Portobelloroad på lördagen. Avslutades med ost och vin i Toves säng framför eurovision songcontest. Jag råkade spilla vin på heltäckningsmattan och satte osten i halsen då den Brittiska kommentatorn var helt galen. Herrejesus vad jag skrattade, han satt kort sagt och dissade hela festivalen och personerna involverade. Hysteriskt roligt. Jag trodde det var min uppgift?
Vidare till nästa dag som började på Brick lane tillsamans med Calle inflygen från Oslo och Linn. Bevittnade den mest förvirrade stölden någonsin innan vi åkte vidare mot Arsenal. Calle skulle ju på fotboll, så där satt jag med en klump i magen med min öl. På fiende-mark där på puben "The Gunners". Efter ölen åkte jag och Linn till Hyde park, och avslutade söndagen och helgen på militär camp. Jag fick allergisk reaktion mot drottningens hästar (utmande ödet lite då jag klappade en häst på nosen) så där satt jag och nös. Dessutom behövde jag kissa där på militär campet vilket är svårare än man tror. Hundratals militärer och ett badrum. Med bås-toaletter och pissuarer. Dessa grabbarna har ju inte sett en tjej (förutom prisessan Kate och drottningen) på veckor och där strosar jag in med medtaget toalettpapper bland grabbarna. (Måste skvallra att svärden som militärerna bär utanför Buckingham palace är gjort av plast typ, super-lätta och trubbiga, så vill ni attackera så kan ni komma lindrigt undan)

ogillar att min kamera är på vift, inläggen förblir gråa

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0